Riksdagsvalet 2011

Jag var kandidat för De Gröna i Egentliga Finlands valdistrikt i riksdagsvalet 17.4.2011. Ett stort tack för all stöd och de 744 röster som jag fick! Mina viktigaste valteman var att öka öppenheten och demokratin, de ungas och studerandenas välmående, jämlikheten, miljö- och naturskyddet.
.

För direkt demokrati

Det behövs starkare demokrati och öppenhet i beslutsfattandet i Finland. Villkoret för en fungerande demokrati är en ömsesidig förtroende mellan beslutsfattarna och medborgarna. Direkt och deltagande demokrati, som till exempel folkomröstningar och medborgarinitiativ, kompletterar representativ politik. Likgiltigheten mot representativ politik kan vinnas endast genom att öka viljan att påverka hos medborgarna. Det här kräver för sin del, att man skapar rätta medel för medborgarnas påverkningsmöjligheter, och att de kan vara beslutsfattare även mellan valen. I ett utvecklat samhälle bör beslutsfattandet och förvaltningen vara så öppen som möjligt.

  • Medborgarnas påverkningsmöjligheter i samhället bör ökas. Medborgarinitiativ, medborgarbeslut och bindandefolkomröstningar bör ordnas på alla nivåerna i beslutsfattandet och i förvaltningen.
  • Rådgivande folkomröstningar bör på långt sikte ersättas med bindande folkomröstningar. Lagarna bör ändras så att ett visst antal medborgare har möjlighet att kräva att en kommunal eller statlig folkomröstning ska ordnas.
  • Bakgrunden till besluten och beslutsprocesserna bör göras mer genomskinliga. Man bör använda sig av de möjligheter som informationssamhället ger för att öka öppenheten, till exempel genom att utnyttja videokonferenser.
  • Val- och partifinansieringen bör vara offentlig, eftersom ekonomiska bindningar mellan kandidater och finansierare riskerar demokratin.
  • Arbetet i riksdagens kommittéer och i kommunernas nämnder bör vara öppet för allmänheten, valkampanjerna bör ha ett tillräckligt lågt budgettak och lobbningen bör ske öppet.
    .

Välmående ungdomar är samhällets grundsten

Det hör till ett hållbart beslutsfattande att ta hand om de ungas och studerandes välmående. Avgiftsfri utbildning på alla utbildningsnivåer försäkrar att all kunskap utnyttjas, och att samhället blir mer jämlikt. Man kan inte förvänta sig att studerandena ska kunna både studera på heltid och rekordsnabbt samt jobba och ha hobbyn – Det här leder endast till att studerandena blir mer stressade och illamående, att jämlikheten riskeras och även att den grund som de kommande generationerna och de äldre ska leva på blir hotad.

  • Alla bör ha rätt till avgiftsfri utbildning och försöken med terminsavgifter för studeranden som inte kommer från EU/ETA-länder bör avslutas.
  • Studiestödet bör vara indexbundet, vilket menar att man tar hänsyn till levnadskostnadernas ökning.
  • Ungdomarnas mentalproblem bör kunna förutses och skötas effektivt.
  • Skolhälsovården och servicen för familjer bör bli bättre än vad det är för tillfället. Man bör ha mer hälsovårdare, skolpsykologer och kuratorer i skolorna. Hjälpen bör vara uppmuntrande och stödjande, inte anklagande och förnedrande.
  • Mentalvårdservicens byråkrati och svårigheterna med att få tid till mottagningen bör förminskas, eftersom man bör ha möjlighet att tala om problem innan de blir för oumbärliga. Man bör satsa på mentalvårdservicen kontinuitet, för annars uppstår ingen känsla av trygghet och tilltro.
  • Studerande bör ha tillgång till jämlik och tillräcklig hälsovård. Även yrkeshögskolorna bör tas med i SVHS distrikt och hälsovårdsservice bör fås så långt som möjligt på eget modersmål. Studerandenas välmående bör förbättras, man bör satsa mer pengar på att minska undervisningsgruppernas storlek och vid uppgörande av olika budget bör man ta hänsyn till studerandenas behov.
    .

Jämlikhet är rättvishet

Samhället bör aktivt försöka eliminera de fördomar, hinder och ojämlikheter som har att göra med kön, utseende, nationalitet eller sexuell läggning, och man bör öka accepterandet av mångfald i samhället. När man talar om invandrarpolitik eller om tiggarnas ställning behandlar man basfrågor inom en rättsstat: Vems rättigheter kan man begränsa och till vilken grad? Ska man se människor som en bekostnad eller som en människa? Finland bör främja en rationell, mänsklig och framåtriktad politik: Minoriteternas rättigheter hör till alla. Jämlikhet främjar allas rättigheter och maximerar individens frihet att kunna förverkliga sig själv. De gröna målen, som bl.a. mänskliga rättigheter, fred, miljöskydd och demokrati, stannar inte vid statsgränser. På vår jord, där var femte människa tvingas att leva med mindre än en dollar om dagen och måste använda sig av smutsigt vatten, är det de rika ländernas skyldighet att avskaffa ojämlikhet i världen. Miljö- och hälsoproblem, ekonomikriser och terrorism, som uppstår på grund av fattigdom och ojämlikhet, känner inte till gränser.

  • Utgångspunkten för Finlands invandrarpolitik måste vara globalt ansvar, inte nationell nytta, som i den gamla världen. Den som kommer till Finland, måste binda sig i till rättsstatens principer, och samhället måste erbjuda invandrarna arbetsmöjligheter, möjligheter att kunna förverkliga sig själv och lycka. De extraresurser man sätter på integrationen av invandrare i samhället och på att lära dem språk, blir besparingar i framtiden.
  • Finlands invandrarkvot bör höjas från 750 till 1000.
  • Jämlikhet bör vara utgångspunkten inom äktenskapslagstiftningen. Samkönade par bör få samma rättigheter som heterosexuella par: Det handlar inte bara om rättigheter utan även om en signal av accepterande. Lagen måste främja jämlikhet, och bör riva ner de hinder som finns emot jämbördigheten.
  • Föräldraledigheten bör fördelas mellan föräldrarna så att varken mammorna diskrimineras inom arbetsmarknaden eller papporna i familjelivet. Enligt 6+6+6-modellen hör sex månader till mamman, sex månader till pappan och de sex sista skulle fördelas enligt föräldrarnas beslut. Utöver detta borde kostnaderna av föräldraskapet fördelas på ett jämlikt sätt mellan arbetsgivarna, så att arbetsmarknaden inte skulle diskriminera människor i barnskaffningsåldern.
  • Man borde få en basinkomstmodell till Finland så att allt arbete skulle vara lönsamt.
  • Man måste höja på biståndspengarna till den nivå som bestämts av FN, det vill säga till 0,7 % av BNP, och efter det till en procent.
    .

(Eko)logisk utveckling

Utgångspunkten till all liv är miljö- och naturskydd. Vi måste lämna jordgloben till de kommande generationerna i ett bättre skick än det nu är: Vi kan inte inbilla oss att vi kan ta vad som helst av naturen. För De gröna har naturen ett värde i sig själv, och därför måste mångfalden skyddas. Man måste också ge djuren ett liv värt att leva. Östersjön måste fås ren. Minskningen av bilismen gör omgivningen behagligare, minskar på utsläppen, gör omgivningen mer hälsosam och säker, och ökar på dragningskraften till städernas centrum. Hållbar omgivningsbyggnad och rationell stadsplanering är en annan utgångspunkt i gröna beslutsfattande. Man måste styra konsumtionen mot ett mer naturvänligt håll genom att beskatta produkter enligt hur mycket naturskador som de förorsakar. Dessutom måste investeringar stöda ekologiskt utveckling.

  • Användningen och skötseln av Östersjön bör planeras systematiskt av länderna runt Östersjön. Dessutom behövs det klara förvaltningsstrukturer som kan stödja förverkligandet av dessa planer. Finland måste främja Östersjöns välmående både inom inrikes- och utrikespolitiken. Man bör minska på utsläppen förorsakade av fartygstrafiken och tätbebyggelsen.
  • Jordbrukets miljöstödsystem bör förnyas för att minska på utsläppen. Man bör minska på livsmedelsproduktionens miljöbelastning och på produktionsdjurens lidande genom att rikta jordbruksstöden mot hållbara och etiska produktionssätt, och genom att skärpa kontrollen av djurproduktionen.
  • Pälsfarmningen bör avslutas.
  • I Finland bör det stiftas en klimatlag, där det regleras om årliga avgasförminskningar som bör vara i samma linje med meteorologiska centralens förslag. För att stoppa uppvärmningen av klimatet krävs det att nivån på utsläppen bör vara år 2020 ca 40 % lägre än år 1990 och år 2050 ca 90 % lägre. Det här är inte omöjligt, men det krävs mycket: förnyande av ekonomiska strukturer, infrastruktur och livsstil.
  • Staten bör inte stöda förorening av natur: Stöden bör riktas mot naturvänligt agerande och energibeskattningen måste vara i proportion till storleken på energikällornas utsläpp.
  • Finland bör fås på rätt spår. Trafikinvesteringarna bör koncentreras primärt på järnvägar och på snabbspårvägslinjer: I stora stadsregioner bör man flytta kollektivtrafiken på spår. Man bör göra kollektivtrafiken till ett mer lockande alternativ än privatbilismen. En ännu snabbare järnväg, som skulle fungera med förnybar energi, skulle göra inrikesflygen i Finland onödiga.
  • Miljöbrottslighet borde förhindras med en mer effektiv kontroll och informering, eftersom miljölagstiftningen ändras och ökar hela tiden. Också myndigheterna bör skolas till att ha en bättre naturkunskap. Även de minsta miljökränkningarna borde straffas med en sanktionsbetalning, eftersom det skulle sänka på tröskeln på att ingripa på de här kränkningarna. Miljökränkningar hör även till de brotten som straffas alldeles för sällan med fängelse i Finland.
FacebookTwitterGoogle+Share